Gick ut med Dexter i morse. Efter ett varv runt kvarteret ser jag något...eller ser snarare inget alls. Platsen där min cykel så stolt brukar stå parkerad är tom. Just det, tom. Efter några ögonblicks förvåning börjar tankarna snurra - har jag ställt den någon annanstans? Glömt den på stan? Vid bilen? Men nej...så verkar inte vara fallet. Sakta men säkert börjar jag bli övertygad om att den helt enkelt blivit ytterligare en av många stulna cyklar i Umeå. Trist för mig, kul för den "nye" ägaren. Inte mycket att göra åt saken. Grämmer mig dock lite åt de vinterdäck som sitter på (kostar mer än cykeln).
Tänker lite såhär - är det någon snorungte som tagit den bara för stundens ingivelse så må han cykla rakt över E12:an utan bromsar. Är det däremot någon "uteliggare" som såg ett lämpligt tillfälle att snabba på sin dagliga burksamlarrunda så får det väl vara så. Inte så att jag kommer att bli deprimerad för en gammal cykel men nog har det varit praktiskt alltid. Har en till gammal hoj stående utanför (med ordetligt motorcykellås så den får dom gärna försöka klippa loss) som är i behov av lite reparation. Blir det så att även nästa terming tillbringas i Umeå så blir det väl att glida runt på den istället.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar