Sundsvallspremiär

Efter att ha avklarat tre inledande arbetsnätter väntade fem dagar ledigt med start måndag. Skönt. Kände mig lite halvrisig i halsen men framåt onsdag kändes det bättre och det blev en kortare löptur för att springa igång benen lite. Kändes bra efteråt så nu är det bara att köra:)

Pratade med en gammal klätterkollega, Jonas, i onsdags och det bestämdes att torsdag kväll skulle hänges åt lite rephängande och fingernötande på Nolbys väl dolda väggar. Ingen av oss hade tidigare varit och klättrat i Nolby och hade inga direkta förväntningar mer än att det skulle bli riktigt skönt att komma ut för första gången sedan jag kom från Umeå. Mötte upp Simon i skogarna och värmde upp på det topprep han riggat innan vår ankomst. Speak to me(5c) var första projektet. Var lite fundersam på hur det skulle kännas efter ett par veckors avhållsamhet från stenen men både fingrar och styrka kändes riktigt bra. Inledande 5c bjöd på lite motstånd men gjorde gott för värmen i leder och muskler. Kände redan efter första klättringen att det här med gradering klart kan skilja sig från ställe till ställe. Där jag och Björn slitit på 5b-5c vid Starrberget så kändes klättringen i Nolby avsevärt hårdare graderad. Personligen gick det väl två dagar på Bart Simpson(5b) i Umeå innan den satt på led. Dock ska nämnas att de leder vi klättrade i Nolby endast gjordes på topprep men ändå. Att leda dessa ska absolut inte vara några problem.

Flyttade sedan vidare till TNT-väggen, en liten vägg som ligger ovanför de andra. Klart spännande standplatser för säkring med ett 10-meters fall direkt åt vänster. Riggade två ankare - What do you want from me(6a) och TNT(6c+). Inledde här med 6a och blev ännu mer förvånad över hur lätt det kändes. Ska en parallell dras till Umeå och Björn så kan den kanske jämföras med Metallica, vilken håller graden 4(!). Alla tre klämde snabbt av denna led och vi kikade lite på TNT med graden 6c+. Började bli kallt nu och lite lätt regn började falla. Gick på som siste man och fingrarna började nu kännas sega, ovana denna typ av belastning. Inledningen flöt på bra och efter två rephänh så kom jag så pass långt att ankaret inte kändes alltför avlägset men ack så tungt och tunt det ser ut sista metrarna. Kommer dock att gå bra känner jag. Efter detta var klockan närmare 22:30 och det var dags att packa ihop för dagen.

Nolby bjöd på klättring av bra kvalitet och jag gillar de små väggarna som ligger utspridda i skogen. Gemytligt på något sätt. Nu väntar jag med spänning på att Björn eventuellt kommer ner i början av augusti. Ser framför mig en onsight av minst 6b och RP av några grader över. Han har sett stark ut under försäsongen och kommer efter senaste tidens träning att prestera stort på Sundsvalls klippor. Ska dock se till att komma ut någonting mer innan dess. Jonas är tyvärr inte tillgänglig i veckan men Simon verkade inte alltför oäven att klämma lite sten i veckan som kommer.

Känner nu att jag kommit igång bra med sommaren träning. Sprang ett kortare pass med mamma igår inför kvällens middagsgäster och allt bestyr det medför. Trevligt var det dock. Både löpningen och middagen.

Sill åt alla!